Skallad i pallet!

Ok, jag vet inte om jag egentligen kanner for att beratta det har, men det har ju ett visst actionvarde, sa jag gor det. Detta kommer att bli en post med mycket vrede och hat.

I fredags var vi inbjudna av var harliga van Greg till hans vans 21-ars fest. Innan gick vi pa en krogshow som var en blandning mellan allsang pa skansen och opera. Det var segt och milt underhallande. De hade en tavling dar man skulle rita med kritor pa pappersduken, vinsten var en pava vin, sa jag och Elin sag till att vinna. Det var ju kul och sa, men resultatet av den oandligt langa showen och var vinst var att vi kom darifran alldeles for sent och i mitt fall, tamligen berusad. Vi begav oss till den ungdomliga fest som vi hade langtat efter. Tyvarr hade var kare Greg redan lamnat festen, tydligen sa fick hans hjarna nog av blandmisshandeln, sa vi fann oss mer eller mindre utan vanner, forutom ett par markliga overariga typer vi traffat forr (den ena blev arresterad forra gangen vi traffades), som av nagon anledning vill festa med barn.

Festen var precis som ett fratparty i en collagefilm. Folk lag utanfor i tradgarden och forsokt utan framgang resa sig upp lite da och da. Stamningen var berusad.
Sa, for att gora en lang historia kort! Ibland forsoker jag vara en sann humanist, och tanka att alla manniskor ar en gren pa samma trad och att later vi karleken vara var vagvisare sa finns det en strale av hopp som kan na allas vara hjartan. Om vi lagger dylikt trams at sidan sa ska jag beskriva det vardelosa arkepucko som ar orsaken till att min nasa fortfarande ar svullen och gor ont! Vissa manniskor ar smuts. De saknar all stravan efter forstaelse, all nyfikenhet pa varldens under, de saknar insikt eftersom de aldrig stallt en fraga! De ar underlagsna varelser, vilsna, deras tragedi ar den att de inte vet om det. Deras hy ar ofta av dalig kvalitet och deras blick ar stirrig, ofokuserad! Deras kladsmak ofta inspirerad av idrottsmans, de upprepar ofta samma mening eller tes om och om igen, aven om deras banala forsok till tankeverksamhet for lange sedan trakat ut de arma stackare som kommer i deras vag. De saknar fullstandigt formaga att lyssna, aven till deras narmaste, det narmsta de kommer sann narhet ar nar de delar en stark adrenalinframkallande upplevelse, ofta valdsam, med nagon av deras egen sort.

Jaja, jag ska inte bli langrandig! Jag fick en javla jock pa halsen som anklagade mig for nagot lika lojligt som osannt! Ja om ni maste veta sa fick han for sig att jag hade ritat hans polare i ansiktet och nu tyckte han att det inte var mer an rattvist att han fick rita med samma spritpenna pa min Filippa K-skjorta! Fattar ni? Ett fullt arkepucko helt enkelt! Han blev alltmer aggressiv och i hans knappt manskliga hjarna pagick ett anstrangade forsok att skriva en liten historia dar jag var nagon sorts ansiktmalande skurk och han var en rattskaffens man vars plikt var att skipa rattvisa! Jag kunde inte bli av med honom da han effektivt blockerade ingangen fran koket dar jag stod, och hans vardelosa polare var for stenade/fulla for att ens stoppa deras javla fittidiot till van. Sa, min inre monolog gick lite som Clive Owens i Sin City, "Do I take this guy down, and risk it all?", for efter ett tag insag jag att basta sattet att bli av med honom antagligen var att plantera en rak hoger i hans stirriga rodflammiga anlete. Problemet var att jag dels inte visste hur hans vanner och ovriga festdeltagare skulle reagera, plus att vald inte riktigt ingar i mitt vokabular, jag har helt enkelt aldrig gett nagon en small pa kaften, sa jag var tvungen att overvaga det mycket noga innan jag skulle gora nagot dylikt. Jag ar ju for fasiken 26 going on 27, jag ar for gammal for att borja fylleslass nu! Hur han skulle reagerat spelade forovrigt ingen roll, han var sa sanslost packad och hog sa han hade nog vart ratt latt att fa omkull, med typ en valriktad blasning...

Naval, medan jag overvagde att gora en debut som slagsmalskungen, sa hade min kara motstandares mer reptiliska instinkter tagit over, och fran ingenstans, utan forvarning, sa skallar detta usla exemplar av var art mig rakt i ansiktet! Vilken skandal! Jag kan inte nog uttrycka min indignation! Jag! En hedrad gast i detta land! Skallad i pallet av ett ordinart pucko! Killen backade ett par steg och klippte dumt med ogonen medan han forsokte komma pa vad han just gjort. Jag stirrade dumt tillbaka medan jag forskte komma pa samma sak. Det gjorde inte sa ont, och jag blodde inte ens fran nasan, men efter ett tag insag jag vad som KUNDE ha hant om han fatt in en battre traff, men vi det laget hade detta biologiska avfalls kamrater gripit in och holl fast honom, medan de holl ett oga pa mig. Nagra grabbiga typer kom fram och holl fast mig med, och det var da jag insag att jag borde harja lite, och forsaka sla tillbaka... jag menar varfor holl de annars fast mig? Sa jag klippte till honom i revbenen medan de drog honom darifran... jag tror inte ens han kande det, och det var val lite larvigt, men det kandes bra anda!

Efterat sa kravde mitt sarade ego att jag jagade efter honom och forsokte "kick his ass!" som jag nog sa att jag skulle gora typ hundra ganger. Elin och mina ovriga kamrater forklarade att det skulle jag minsann inte alls gora, och det var ju lite halvskont att de hindrade mig. Fan, jag hade ju min favorit Filippa K skjorta, mina snyggaste acne jeans, och min slips frans NKs herrkonfektyr, sa jag hade ju betydligt mer att forlora pa en fajt en vad han hade, kladd som han var i menlosa skjorts och en ful gammal t-shirt! Som jag sa, ingen smak, ingen forfining! Pack!
Jaja, som "krav" for att jag inte skulle ranna runt efter honom och forstora mina tjusigaste klader i en sakerligen fornedrande "fajt" sa ville jag att han skulle komma tillbaka och be om ursakt, vilket ju var ratt och riktigt enligt vad jag erfarit da jag jobbat som larare at mellanstadieelever! Sa, han fick komma tillbaka och mumlade nagot och skakade min hand! Eftersom jag var i fullt skolgardsmode sa kravde jag till och med att han skulle upprepa ursakten tydligt och se mig i ogonen nar han sa det minsann! Jag fick aterigen en chans att studera honom och kunde konstatera att han var ganska ful, och att hans blick flackade pa ett osakert och korkad satt. Jag hoppas innerligt att hans liv blir tomt och dott som en oken, och att hans spermier ruttnar i hans pung och att han aldrig kan fortplanta sig och att han dor ensam och fattig och med en kansla av tomhet och meningsloshet och att det sista han tanker pa innan han dor ar nar han skallade mig i ansiktet och hur dumt gjort det var! Sa det sa!

Min nasa ar forovrigt ratt ok, men det ar mycket irriterande for varje gang jag kliar den sa paminns jag om denna krankande handelse som jag ju forstas forsoker fortranga sa gott jag kan. Den borde nog vara helt bra om en dag eller tva.
Ja, sa det var val en spannande historia!

Jag ska forsoka se till att ni aldrig far hora nagra liknande igen!