Hej vanner!
Skolan ar slut om ett par dagar. Allt arbete ar fardigt. Det kanns bra, men nu ar det andra saker som skall goras. Ska packa ihop min lagenhet, se till att inga rakningar ar glomda, inga tradar losa, innan jag flyger bort fran den har halan och antligen far se landet tillsammans med mina gamla foraldrar och min vackra Martina.
Vi ska till Drakensberg och slass med vilda babianer. Sedan ska vi resa langs kusten ner till Cape Town. Pa vagen ska jag dyka med vithajar, dricka vin och leka med lejonungar. Sedan aker de mina hem och jag ar ensam i vilt land. Elin drar redan om en och en halv vecka, sa min sista tid i Sydafrika kommer att vara solo, liksom min forsta var.
For en vecka sedan var jag i bergsriket Lesotho. Det ligger i hoglandet, omfamnat av drakensberg. Folket som bor uppe i dessa odsliga bergtrakter blev fordrivna fran Kwa Zulu Natal av den maktiga krigsherren Shaka Zulu for over hundra ar sedan, tror jag sakert. Landet blev invaderat av Sydafrika -98, vilket slog sonder all infrastruktur och den magra ekonomiska utveckling som fanns. Nelson Mandela var pa semester, och det drojde inte lange innan hans foretraderare lyckades anordna ett litet enveckas krig med Lesotho. Landet saknar nu en valutabaserad ekonomi, och folk overlever genom att odla den magra jorden och byteshandla. Landet ar mycket fattigt, men jag upplevde aldrig det standiga hot som finns har i SA. Som vita var vi nagot av ett spektakel. Jag sag inga andra av var ras i riket, forutom i granstaden Ficksburg.
Killen jag akte med heter Daniel och vi bodde hos hans farbror som bor uppe i en av bergsbyarna. Uncle Billy var en rynkig gammal hippie med langt vagigt skagg. Ingen el finns att tillga i Lesotho, sa Billy hade solceller pa taket. Han hade en adopterad son pa femton ar, som nog sallan har sett insidan av en skola. Uncle Billy delade faderligt sina jointar med sonen Mahau, som var en charmig ung man med stora ambitioner.
Det var tyst uppe i bergen, forutom vinden. Herdar vallade sina kor och asnor over sluttningarna. Det popularaste kladesplagget var en stor filt svept runt kroppen, och trekantiga halmhattar pa skallen. Jag sag manga gamla bilar madosamt klattra upp for vagarna, och hastar med vagn och valdigt manga sma utspridda byar. Husen liknade de i sydafrikanska byar. Runda hyddor med halmtak och sma kantiga betonghus med korrugerade plattak.
Uppe i Drakensburg finns de fasansfulla herdepojkarna, som folk garna berattar ruskiga historier om. De ar man som ar uppe i bergen, ensamna med sin boskap, hela aret om. De har tydligen stora hariga hundar som ar nastan lika vilda som herdarna sjalva. Ve den stackars campare som korsar vag med Lesothos vilda herdepojkar, ty om de atervander kommer de ha fasansfulla historier att beratta! Om de overhuvudtaget kan prata!
Jag blev kar i Lesotho, och jag tror jag ska atervanda dit i slutet av min resa, istallet for Namibia. Uncle Billy sa att jag garna fick bo hos honom och Mahau lovade att lara mig kora motorcykel och ta med mig uppe i de hogsta bergen och visa mig hemliga grottor. Sa jag tar nog en vecka i Lesotho innan jag kommer hem den 16:e juli.
Nu vantar jag pa min Martina, som kommer pa Lordag. Vinden vander nu, och livet kommer vara annorlunda igen. Nagonstans efter allt ska jag hem och gora nagot nytt an en gang.
Livet ar kul nu, och intressant och konstigt. Sydafrika har varit bra. Det ar ett ovanligt privilegium jag har haft.
Jag ser fram emot att traffa alla igen, det ska bli mycket roligt! Jag tror jag kommer att le brett nar vi ses!
Ha det bra kara vanner!
//Kalle
Tuesday, June 12, 2007
Saturday, June 2, 2007
RAWR!
Det var sondag, Kalle och jag var bakis i vanlig ordning, och hade fruktansvart trakigt. Vi hade fikat i timmar, gatt for att se vilka filmer som gick pa bio och vi missade var forsteallning med 20 minuter. Sa vi hade en och en halv timme att sla ihjal innan "The Hills Have Eyes 2" (dom inte! Utbudet har ar inte det basta...)gick igang igen. Sa vi bestallde mer kaffe och jag sa till Kalle att jag ville att han skulle rita en tatuering till mig, som jag kunde gora innan filmen borjade.Forsta utkastet var en rymdgud a la Lovecraft, men det kanns inte riktigt som ngt jag kan sta for. Till slut kom vi fram till att en dinosaurie var klockrent, en velociraptor narmare bestamt.
Och 30 minuter senare satt den dar:)
Subscribe to:
Comments (Atom)